“SKRIVPUFF” Utmaning 2
JANUARI 2009-01-02
OK, den person du tänker på har just fått beskedet att hon eller han är polisanmäld för förstörande av annans egendom. Anklagelsen är falsk. Vem har anmält och vad gör din huvudperson åt saken? Skriv i 10 minuter, gärna i dialogform.
-----------------------------------------------------------------------
Surpotta Bengtsson blev verkligen upprörd. I brevlådan med den lilla nallen i gult och grönt på, låg ett långt smalt brunt kuvert från Stockholm. När han dröjande öppnade det, såg han ett maskinskrivet ark från Polismyndigheten.
Vad kunde detta betyda? Med darrande fingrar vecklade han upp pappret och läste: ”Härmed meddelas att herr Surpotta Bengtsson anklagas för förstörelse av en bysthållare av märket Warners, tillhörande änkefru Anita Ekberg med adress Värtavägen 21 i Stockholm. Förstörelsen ägde rum på midsommarafton fredagen den 20 juni 2008 hemma hos ovan nämnda fru Ekberg.”
Nu gällde det att tänka kallt och klart. Var hade han varit den dagen? Kände han fru Ekberg? Vilket motiv skulle han haft? Fanns det någon person han kände som kunde vara av hjälp?
Frågorna besvarade han med:
1.Hemma
2.NEJ
3.Inget alls
4. Hemliga Granskog på UD
Så fick det bli. Långsamt och eftertänktsamt slog han numret till Granskog.
”Hallå, Granskog här”
”Ja hej, det är Surpotta Bengtsson. Något underligt har hänt”. Han berättar historien för en mycket förvånad Granskog som säger ”Du skojar väl?”. ”Nej, tyvärr inte. Vad skall jag göra?” ”Det finns bara en sak att göra. Vi får åka hem till tanten och fråga vad som i hela friden är meningen!
Jag kommer och hämtar dig om en kvart. Försök att klä dig lite snyggare än du brukar. Och..ingen potta på huvudet tack!”
Efter en kvart kom Granskog glidande i sin Mercedes med CD-skylt och tonade rutor. Surpotta Bengtsson, iförd rutig kostym, rosa skjorta och lila slips, hoppade in i baksätet.
Nu gällde det. När de stannade på Värtavägen 21 stod det en kvinna på den lilla balkongen precis över porten. Hon såg vacker ut med det gråa håret blåtonat och glasögon med strass på. Nej men, nu vinkade hon åt dem. Så konstigt.
Kunde det vara fru Ekberg? Mycket riktigt i porten stod det
-Ekberg 1 trappa-.
Surpotta Bengtsson och Granberg marscherade uppför trappan och innan de hann ringa på klockan öppnades dörren av den vackra kvinnan som kvittrade ”Välkomna! Äntligen fick jag nöjet att träffa herr Surpotta Bengtsson. Jag har försökt länge, men ni avböjer alltid min förfrågan att komma och värdera mina antikviteter. Så därför tog jag till det här lilla tricket med bysthållaren! Fiffigt, eller hur?”
Granberg tittade på sin vän. Nu hade det verkligen gått för långt. Han brast ut i ett skallande gapskratt. Han skrattade så att tårarna rann och fick till slut fram med ” Jag har ju sagt till dig att förr eller senare får du betala för dina fasoner att vara en av Sveriges skickligaste värderingsmän som alltid försöker slingra sig ifrån uppdragen att värdera antikviteter. Inte för utan att du fått öknamnet Surpotta!”
Surpotta Bengtsson blev till slut riktigt nöjd med sin dag. Drickande sherry och ätande småkakor hemma hos den paranta fru Ekberg och i gott sällskap av sin gode vän Granberg.
Copyright © Maina Novara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar