måndag 3 januari 2011
...och efterrätten ordnar Anna per telefon...
När jag satt och bläddrade i min mammas gamla kokbok "Prinsessornas kokbok" ramlade en liten broschyr ut. Den var från mars 1934 och kom från A.B. Stockholms Glacefabrik.
Den kunde ha kommit från månen likaväl, så overklig och ouppnålig är den. Så kunde det vara på 1930-talet.
Man sade till husan att hon skulle beställa glass till efterrätt. Glassen kunde beställas i form av en pyramid eller ros etc med spunnet socker runtomkring. Priset var 5:-st och med i broshyren fanns en värdekupong på 50 öre som "kunde godtagas som dellikvid". 5 kronor var mycket år 1934. Glassen har alltså blivit billigare, men inte lika festlig.
"Ett enda telefonssamtal - och kommer vi med den mest utsökta dessertglace Ni gärna kan tänka Er!" Och hem kom glassen i ilfart med den behändiga lilla trehjulsscotern!!
Den här broshyren inspirerade mig att göra en glassbomb till vår julmiddag. Jag packade olika sorts glasser med drottningsylt mellan lagren i en rund glasskål, som jag klätt med plastfilm. Ställde in hela härligheten i frysen och tog min trehjuling (nåja, jeep är det ju faktiskt) till Tarragona och inhandlade en hink rosa spunnet socker. När glassen serverades,(skålen vänds upp och ner på ett fat, man drar bort plastfilmen och placerar spunnet socker runtomkring)så stack jag tomtebloss i den och jag kan garantera att det blev succé... och vilken god efterrätt. Den påminde mig verkligen om hur det var när jag var liten, även om det inte var så långt tillbaka som på 1930-talet..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar