Julmarknad med SWEA i Barcelona!!

Oj, vilken dag! Solen sken och fåglarna kvittrade och det verkade mer som en vårdag än dagen före första advent och julmarknad på Skandinaviska Klubben. Men så fort man tog sig upp för trapporna så slog en doft av glögg, saffran och pepparkakor emot oss. Mycket folk och mycket fint och frestande att köpa.

SWEAs julbord var fyllt av godsaker och det vattnades i munnen bara att titta på det som  SWEAs pysselgrupp med Gunilla Häll i spetsen åstadkommit. Många roliga julgranssaker och smått och gott fanns också att handla.

"KOM OCH KÖP" ropade Margaretha, Maina och Gunilla. "Allting gjort med smör och kärlek" lade Margaretha till för säkerhets skull. Och köptes gjordes det så det stod härliga till!!



Swean Barbara Taube sålde också sin egenhändigt illustrerade bok "Två feta taxar i Skene och andra limerickar" samt tavlor med illustrtioner.

Här ser vi några kunder:

Gunilla i försäljartagen!


SWEA Barcelonas ordförande Margaretha Bernsten Persson, Anna Krossling och Kristina Mäcs såg så här glada ut:

Vid 15-tiden vandrade vi kånkande på kassar med hembakt bröd, kakor, godis, lussekatter och ljus och julgransprydnader m.m. några kvarter ner till den svenska restaurangen Pappa Sven

De hade preparerat ett överdådigt svenskt julbord till SWEAs sista månadslunch för året!!

Vi var femton stycken som lät oss väl smaka. Vi började med sill, hembakt bröd, ost, leverpastej, lax ägg och räkor m.m. till och med kräftor fanns uppdukat på buffébordet. Sedan följde skinka, Janssons, revbensspjäll, köttbullar bara för att nämna något av överdådet.

Till efterrätt bjöds på mandelmusslor med vispad grädde och hjortronsylt, knäck, tryffel, kola, ris a la Malta, samt goda ostar. Allt sköldes ner med öl, snaps och julmust ackompanjerade av glada snapsvisor såklart.

Vi hade också en visserligen tidig men dock Lucia i Lars...:

SKÅL!!

 

Anette och Annika sjöng också mycket vackert!

Lunchen avslutades vid halvsextiden efter en lång och mycket trevlig dag med glada vänner och vad vi gjorde sedan är en helt annan historia!!



Lussekatter i Barcelona!

Julmarknad på Skandinaviska klubben. En fin tradition. Som vanligt hade vi ett bord för SWEA med massor av kakor, godis, adventstakar, blommor, julgransprydnader och lussekatter. Den här gången skrev vi SWEA med lussekatter. Uppskattat!

Margaretha var både bagerskor och försäljare med den äran!

ÄVENTYRET fortsätter! Del 3 om Marockoresan.

Mer om Fès och Medinan.
Tisdag den 5/10 2010

Nu kom vi fram till den mest otroliga plats jag någonsin sett!
Skinnberedarnas kvarter. Det verkade som om vi förflyttat oss
direkt till helvetet. En otrolig stank spred sig i luften och vår guide gav oss alla en kvist mynta att lukta på för att stå ut!! Vi gick in i ett hus och upp för trånga vindlande trappor tills vi kom till husets tak och där, nedanför våra häpna ögon bredde ett helt kvarter ut sig med stora kar fyllda med regnbågens alla färger. Och i karen stod män med färg upp till knäna och färgade skinn!!



Tänk att stå så dag ut och dag in! Bara för att vi skall kunna
köpa väskor, jackor, plånböcker etc. i olika färger.

Dessutomfinns det människor som klagar på priset. Undrar hur länge man orkar med ett sådant jobb?

Så här stod vi och sniffade på en myntakvist för att stå ut med stanken av garveri och färgning!!

Något omskakade fortsatte vi vår vandring och tittade på mattor i underbara mönster och i alla prislägen och de mest häpnadsväckande kulörer. Det var verkligen frestande att köpa...




Tätt, tätt knutna i underbara färger..
Sedan gick färden vidare till ett naturapotek med en riktig häxdoktor som hade underkurer för allting. Vi lyssnade anddäktigt och jag köpte en olja som gör att man flyger fram, rosenkräm för händerna och små svarta korn som man skulle lukta på, fast jag kommer inte ihåg varför!! Köpte också härlig saffran som nu skall användas till lussekatterna.

Andäktigt lyssnande...



Doktorn själv...


Oj, så mycket vi fick lära oss. Styrkta till ande och själv gav vi oss iväg för att titta på en moské.



Här var inga kvinnor tillåtna att komma in, men jag fotograferade från porten!!

Vi fortsätter sedan vår runda och besöker lokal för tillverkning av keramik och mosaik. Allt handgjort. Inga maskiner här inte. Det är män som sitter och hamrar ut små mosaikplattor för att göra bord etc. Och män som drejar lerkrus och fat och en verkstad där det målas. Häpnadsväckande hantverk!



Mosaiktillverkning. . Det görs på ”avigsidan” och
sätter press på minnet!!

Här görs ”tajini-kärlet för matlagning”

Det är en mycket fin lera som utvinnes och all bearbetning sker också för hand utan maskiner!!



Och här målas keramikfat!

Sedan ville Hamoush absolut visa oss tillverkning av bronsföremål samt koppar, tenn och mässing. Vi gick in i mystiska kvarter och stannade framför en massiv träport. Hamoush knackade på och en mycket motvillig man stack ut näsan och sade att det inte alls gick att komma in.
Vi forstod ingenting, men efter en lång stund visade det sig att det inte
alls var vad vi väntade oss utan Hamoush som tyckte att vi skulle
se hur ett hus ser ut innanför murarna. Ett improviserat besök.

Efter mycket övertalning öppnades ändå porten och vi fick kika på hur ett hus ser ut invändigt. Just det här kunde man även hyra som ett hotell och ägaren kom och visade oss de tjusiga rummen och salarna.

Här förklarar husets ägare, som för övrigt var italienare, vad vi kan vänta oss att se..
Anette provsitter en soffa och funderar på om hon vill flytta hit...

Sedan fick vi äntligen besöka fabriken för metallföremål.


>

Oj, så mycket det fanns att välja på!

Vi köpte varsin tekanna att servera det typiska marockanska mintteet i. Har använt den flitigt sedan vi kom tillbaka hem. Köpte också mintte och har färsk mynta i min trädgård. Så nu är jag väl utrustad!

Nu börjar vi att bli hungriga och trötta efter allt vandrande och åker med bussen tillbaka till hotellet för en sen lunch.
På eftermiddagen blir det lite mer sightseeing och på kvällen förbereder vi oss för marockansk afton med middag och magdans. Det börjar nästan snurra i huvudet efter alla intryck både syn, hörsel och doftintryck!!

Slut på del 3. Del 4 (sista) på resan kommer snart!

Resa till Marocko. Del 2!

Europa-Afrika! Äventyret kan börja!

Måndag 4/10

Vi var 28 SWEA-resenärer som satt oss i bussen i Marbella
tidigt på morgonen och började vår resa mot Marocko efter
att ha inmundigat den nyttiga frukosten uppdukad klockan 6 på
morgonen i hotellets bar.

Kaffe/te med sockerkaka, croissants och kladdiga kex. Mums! Sålunda mätta och glada satte vi igång resan.


Vi anlände till färjan i Algeciras som skulle ta oss över till Tanger. Färjan krängde i rätt hög sjö men efter ½ timme i kö för att stämpla passet och ½ timme för att dricka kaffe och gå på taxfreeshopen, steg vi lätt omskakade i land i Tanger.

Bilarna på färjan var tungt lastade!

Hamnen i Tanger idag.....................och då!

Kristina, Anita, Marianne och Beatrice väntar i hamnen


I Tanger väntade oss vår marockanska guide Soussi. Han var klädd i turkos turban och berättade att var var berber och nomad från gränsen till Sahara och skulle ta hand om oss i 4 dagar!!
Det första vi fick göra var att växla pengar till marockanska Dirhams.
Det här med Dirhams var svårt att komma ihåg. De fick alla möjliga namn: Dromedarer, Dalmatiner, etc. Hur mycket kostar de här skorna? 200 Dalmatiner!

Lena, Birgitta & Anita har i alla fall växlat pengar och ser glada ut!


Mamma Rose-Marie och Soussi!

Vi äntrade vår buss som, med Joan som chafför, körde oss alla 4 dagarna. Kändes tryggt med vårt rullande hem och med Marbellas ordförande Rose-Marie som mamma och Soussi som fnittrande guide. Han hade ett sådant medryckande skratt att vi alla skrattade så vi grät!! Färden gick nu mot Chaouen eller Chefchaouen som den egentligen heter, en fantastisk blå stad. Chefchaouen betyder "horn" på berberspråket och har fått namnet av att bergen bakom staden liknar hornen på en get.


Torget i Chefchaouen

Staden grundades 1471 och var från början en liten Berber-by. Innevånarna bestod huvudsakligen av utvandrare från al-Ándalus (Iberiska halvön), både muselmaner och judar, vilket förklarar att den antika delen av staden liknar andalusiska byar med små gränder och kalkade hus, främst i blått.
Chaouen var under flera sekler ansedd som en helig stad, där det var förbjuder för främlingar att komma in. På grund av detta har den bibehållits och få saker ändrats. Det var de spanska trupperna som öppnade Chaouen och tog kontroll över hela norra delen av Marocko och upprättade ett protektorat känd under namnet Konferensen i Algeciras (1906).
Vilken förunderlig stad! Det var som att vandra i en färggrann saga.

Badhuset Hamam!

Vad döljer sig bakom väggen?

Rent och fint överallt

Kvinnor och barn!

Pojkar är alltid pojkar…var de än befinner sig...

Vi gick och gick…

Torget i Chaouen och en gammal man som undrar vilka alla dessa kvinnor kunde vara? Vår guide fick ofta frågan hur han kunde ha råd med så många fruar. Vi måste ha kostat honom mycket…


Här sitter han och klurar..

Men här tittar de ju alla åt fel håll i alla fall!!

Kolla in lilla killen som skulle visa oss att han kunde stå på händer mot muren.

Sen måste vi ju köpa skor. Men kanske inte just de här! Vi fick vänta tills nästa dag i Fès.

Vi har alltid trevligt på våra luncher. Här ser vi Anette och Maud.

Vi äter lunch i Chaouen. Det smakar lite konstigt och är väldigt segt kött. Men saffransriset är gott. Jag skojar lite med flickorna och säger att det kanske är kamelkött.. och vi skrattar glatt åt det…



och fortsätter mot Fès och vårt övernattningshotell Zalagh Parc Palace, där vi också äter middag. Nöjda och belåtna somnar vi efter vår första dag i Konungariket Marocko. Konungariket uppstod för mer än 1000 år sedan även om statskicket har varierat. Och i Marocko så är det faktiskt kungen som bestämmer. Han heter Kung Mohammed VI av Marocko och
man ser hans bild överallt.

Under konungens porträtt ses här ett glas med det typiska marockansk teet med mynta som alltid serveras i dessa glas med en kvist färsk mynta i.

Tisdag 5/10: Fès eller Fez
Fès eller Fez (arabiska فـاس, Fās) är en stad i Marocko, vid floden Oued Fès, strax innan den förenar sig med Oued Sebou. Staden är det tredje största storstadsområdet i Marocko, efter Casablanca och Rabat. Den hade 2009 en beräknad folkmängd på 1 044 000 invånare.

Intressant artikel i Fès lokaltidning!

Anette i flörtartagen!!
Vi åt frukost på hotellet och åkte med bussen för att få en översikt över staden.

Nu fick Soussi sällskap av en lokalguide Hamoush som skulle följa oss i Fès. Alla städer hade sin egen auktoriserade guide som
måste följa med! Det första vi gjorde var att besöka stadens monument där vi bl.a. ser det Kungliga Palatset med dess gyllene dörrar.


Och vi besöker även de judiska kvareren Mellah.


Efter detta kommer vi fram till det mest fantastiska av allt:
Bab Jeloud där vi går in i världens äldsta medina (basarkvarter)
Här ser vi porten Bab Jeloud som är en av ingångarna till Medinan!

Att vandra i dessa kvarter är som att förflytta sig tillbaka i tiden!
Ointagliga labyrinter som är omöjliga att hitta ut ur. Basargatorna
är förtrollande med sina vackra färger och dofter.

Nu gällde det att följa Hamoush och inte tappa honom ur sikte!!

Anette ser lite undrande ut! Vad är detta?

Härliga kryddor!

Det kunde ha varit kamelkött fick fick på lunchen i Chaouen!! Här hänger för säkerhets skull kamelhuvudet utanför slaktarens butik, så man säkert skall veta vad man köper.

Kamel: 65 Dirhams/kilo??

Man blir alldeles vild av alla bilder man bara måste ta! Här kommer ett litet, litet urval från medinan:



Silke i alla färger

Tala om färska höns!

Godis!


Det här är vad jag kallar Öppet Kontorslandskap!!!

Djuren är de enda som kan transportera varor i de
smala gränderna.

Här bakas det! Inget är som mammas bak!

Här kunde vi också köpa vackra tofflor. Bättre än de vi såg i går!

Den här lille "fåraherden" försökte hålla reda på sin flock och se att vi inte gick vilse i Medinan eller kom bort. Han lyckades! Vi kom alla ut ur labyrinten helskinnade!

Slut på del 2. Del 3: mer om Fès. Meknès, Rabat ...